Socialisten Branting! Hur agiterade han på sin tid?
Socialdemokratiska partiet ville så klart få in representanter i Sveriges riksdag så snart som möjligt efter att partiet konstituerades 1889. Man ansåg att man hade störst chans i de större städerna där arbetarna hade lite högre inkomster och därmed rösträtt. Medborgarrätt hette ju verkligen pengar på den tiden. I övriga valkretsar stödde man liberala kandidater vilken kan ha fått en del debattörer att tro att partiet under Branting hade liberala inslag. Jag har skrivit om detta tidigare på bloggen och tar upp detta igen eftersom jag anser att det har stor betydelse för hur vi ska arbeta i 2010 års valrörelse.
Brantings namn var verkligen utmanande i ledande liberala kretsar. Men något fjäsk till höger var det inte tal om! Tvärtom:
Här citerar jag direkt Branting: “Det möter oss en gräns åt höger över vilken ingen kompromisshärlighet får locka ett socialdemokratiskt parti. Riksdagsplatser kunna vara bra men partiets styrka och ära går före. Långt hellre till en början förlora under ren fana än vinna på villkor som binda ens händer. Arbetarpartiet kan vänta, ty framtiden tillhör oss; mellanpartierna leva i och försvinna i nuet”
På ett av liberalernas valmöten 1890 interpellerades Branting om sitt valprogram
Hans svarade: “Vi tigga ej de liberalas röster och bli aldrig det liberala partiets kandidater: är det nu nog bestämt svarat? Vi stå här först och främst som agitatorer för våra idéer. Om vi sedan falla vid de röstberättigades val så veta vi dock att vår sak bäres fram med en världserövrande kraft mot vilken liberalismens bräckliga dammar skola visa sig fullständigt maktlösa. Mellan den socialreformatoriska riktningen och oss är den skillnaden, att vi anse det ondas rot sitta så djupt att även de bästa reformer bli overksamma om ej det privatkapitalistiska systemet störtas. Vi tro ej på någon annan bro mellan klasserna än överförandet i hela samhällets besittning av vad som nu överklassen slagit under sig. Men beröring med den socialreformatoriska riktningen ha vi däri att dock något kan göras redan nu för att lätta de betrycktas bördor och detta bör också göras ty därigenom mognar arbetarklassen att slå omkull det bestående samhället. Nu veten I, liberaler, på vilka I rösten, om I rösten på oss.”
Kanske har partiet ägnat för mycket kraft åt att hålla rent åt vänster och glömt att hålla rent åt höger. Vad vet jag. Jag ämnar inte gå in i den debatten. Jag väljer att se framåt.
Hjalmar Branting var ingen stor teoretiker men en handlingens man och en stor ledare. Han byggde sitt ledarskap på den tyska marxismens och revisionismens åskådning. Han tog också intryck av Jaure. En sådan politisk ledare kommer inte fram varje kvartal i ett parti. Om nu en del är missnöjda med Sahlin så väljer jag att tänka: Hon är varken av Hjalmar Brantings kaliber eller av Tage Erlanders. Men det var ingen av de andra påtänkta kandidaterna heller. Kanske finns det någon i ungdomsförbundet som har den styrkan och som är på väg fram och som så småningom kan axla den rollen. Då måste vi se den personen och släppa fram honom/henne.
Vi ska också minnas Brantings taktik: Att icke kompromissa med våra grundläggande värderingar och att hela tiden vara tydliga med vart vi är på väg.
Här väljer jag att citera Zäta Höglund: “…han skapade den svenska arbetarrörelsens praxis som från socialistiska utgångspunkter men utan dogmatisk bundenhet följde vägen uppför till inflytande och makt åt arbetarrörelsen, en praxis om i varje given situation tog vad som stod att vinna men också omedelbart förde kampen vidare till nästa etapp.”
Andreas Lundgren har på sin blogg efterfrågat provisoriska utopier och hänvisar till Wigforss
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1323&blogg=34656
Just det! Vi ses på barrikaderna Andreas
13 Augusti, 2009
För mig som liberal vore det toppen om alla ni som tror att vägen till regeringsmakten går via en radikal socialistisk politik fick lite mer inflytande. Anledningen till att sossarna har regerat så mycket som ni gjort de senaste 20 åren har varit att ni inte bedrivit en radikal socialistisk politik utan en i huvudsak socialliberal politik med dragning åt vänster.
Vad Brantings agitation för över 100 år sen har med dagens politiska klimat att göra förstår jag faktiskt inte.
13 Augusti, 2009
Vad jag menar är att det är viktigt att först och främst vara pragmatisk och se till att man förbättrar för folk lite vartefter. Wigforss provisoriska utopier är ett utmärkt arbetssätt
Men att man inte får tappa riktningen och bara förvalta det som uppnåtts utan att veta vilken typ av samhälle man eftersträvar långsiktigt. Den långsiktiga utopin, dit många nu tycker att vi var i närheten för 20 25 år sen. Annars blir det lätt så att man bara diskuterar nivåer i sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring… viktigt iofs men inte särsklit spännande. Jag tycker 78% nej jag vill nog ha 81% förresten han där borta vill ha 90% vilken idiot!!!!
Jag vill återuppväcka svensk socialdemokratisk praxis. För mig känns det som om den försvann med skotten på Sveavägen… (s) är ett gammalt parti och jag tycker nog att dess gamla arbetsmetoder är helt ok även i dag.
Sen tycker jag att det är intressant med över 100 år gamla tal… bara för att!
13 Augusti, 2009
Dagens visa uppmärksammar Hjalmar Brantings dödsdag 24 februari
med ord av Gustaf Fröding. Nämnde Gustaf Fröding var ej i livet 1924 men orden fanns med i minnesrunan. Gustaf Fröding var årsbarn (1860) samt hade Hjalmar Branting sovande i soffan under ett Karlstadsbesök. När Gustaf Fröding (Karlstadstidningliberal) begravningsgudstjänst ägde rum i Klara kyrka, Stockholm, 1911 var det första gången röda fanor var närvarande i en gudstjänstlokal vid en känd persons (som var liberal)begravningsgudstjänst. Och det finns en modern teaterpjäs som bygger på Gustaf Frödings möte med Hjalmar Branting.
http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_24_feb.html
13 Augusti, 2009
Jo, Hjalmar och August var ju goda vänner. Däremot så läxades Strindberg upp av Branting pga sin kvinnosyn. Det skedde i en 20 sidor lång artikel i tidskriften “Ur Dagens Krönika” som var den första större artikeln som Branting skrev. Han var då 24 år. Enligt uppgift ställde han redan då in kvinnofrågan i ett vidare socialistiskt perspektiv. Jag skulle gärna läsa den, så om nån vet var jag kan få tag på den så tack så mycket för tipset.
13 Augusti, 2009
Jag tog exemplet Gustaf Fröding och Hjalmar Branting. Men jag har även exempel på en text om August Strindbergs betydelse för de unga socialdemomokraterna på tiotalet.
http://minata.tripod.com/tea_folkstat.html
13 Augusti, 2009
Ja, jäklar jag kopplade fel där. Hade just suttit och läst om August… så det kan bli
Jo de hade ju också med varann att göra. Till de konservativas förbittring skänkte fröding sitt diktarstipendium till rösträttsrörelsen.
jaja-så här skrev fröding om branting
Det är få personer som jag sätter så stort värde på som denne “socialistbuse”..
Jag tycker att vi har mycket att lära av de gamla arbetarrörelsekämparna. Arbetssätt och grundvärderingar. Hur de löste problemen kan vi däremot inte apa efter.
13 Augusti, 2009
Om diktarstipendiumet till rösträttsrörelsen (Gustaf Fröding)
Jämförelse: Hjalmar Branting skänkte fadersarvet till Arbetarinstitutet (arbetarliberalen Anton Nyström)
Ett prov på Gustaf Frödings “dagsvers”
Skalden Gustaf Fröding, som av Svenska Akademien
erhållit en belöning av 500 kronor, har skänkt
denna summa till folkriksdagen.
Gustaf Fröding:
Nya Dagligt Allehanda har underrättat mig
att jag snart kan taga avsked av min
“försvinnande popularitet”.
Jag har tänkt det är bäst att göra det så
gott först som sist.
Ack fly ej, försvinnande
popularitet;
jag älskar dig brinnande
het!
Min själs älskarinna,
hvi skall du försvinna
så snart för en stackars poet?
Jag log i mustaschernas
mjugg och var glad
vid tanken på gagernas
rad
och våningen fina
där speglarna skina
bland tavlor och blommor och blad.
Farväl då, koketta och
flyktiga dam,
i glas vill jag sätta och
ram
din bild, älskarinna,
och sen vill jag finna
en ann som är mer monogam.
13 Augusti, 2009
Härligt
Det är också något som vi tappat lite i rörelsen
att hålla kulturens fana högt
enn kokk skriver om det på sin sida ibland. Det höjer läsvärdet otroligt mycket
13 Augusti, 2009
Jaaaa och utsugningen och alienationen måste ju ställas i kontrast till ert ordbajsande…
herreguuuud, detta är den tråkigaste diskussion jag har läst
meeeas.blogg.se
13 Augusti, 2009
Ja kära dotter. vi får nog ta liten en utbildning …..
13 Augusti, 2009
Intressant diskussion. Din fråga om var folk med denna kaliber finns är värd att reflektera över. Är kanske bredden mycket större idag, så vi inte märker de stora giganterna, vi har 10 Strindberg och Branting? Eller är det helt enkelt så att den typen av förmågor inte längre söker sig till politiska partier?
13 Augusti, 2009
Jag har själv under senare tiders bloggdebatter sett exempel på att det finns de som tror att Branting, på grund av en tidig valteknisk samverkan med liberalerna (Branting lät sig, så socialdemokrat han var, sättas upp på en liberal lista), själv skulle ha varit något slags liberal. Men icke! Han var socialist. Det hindrade inte att han och socialdemokratin kunde samverka med liberalerna om gemensamma mål, till exempel den allmänna rösträtten.
13 Augusti, 2009
till Stig-Björn
Tyvärr så tror jag mer på det sistnämnda. Partiet har länge haft en tendens att kväva individer med egna förslag och ideer. De får höra: “Det där har vi redan prövat och det fungerade inte så bra” Vi måste bli bättre på att knyta till oss de lysande förmågorna. För de finns.
till Enn:
Det var just därför jag grävde fram lite gammal litteratur och läste in mig på ämnet Branting. Jag trodde inte en sekund på att han skulle ha varit liberal men ville gå till källorna. Är man akademiker som jag så är man.
Zäta Höglunds gamla böcker är mycket intressant läsning och där finns mycket att hämta. Närmast ska jag ge mig på hans internationella gärning.
13 Augusti, 2009
Ja dom som tror Branting var någon slags folkpartist kan ju läsa hans dödsruna över Lenin….däremot var han pragmatiker i synen på hur man skulle ta sig fram politiskt. Han kunde se runt hörnen, och den förmågan saknas i hög grad bland dagens socialister. De pratar mest om hur eländigt det är med kapitalismen, och när man klämt dem lite på vad de vill göra istället så brukar det koka ner till att nämnda kapitalister ska betala mer skatt…..
13 Augusti, 2009
Ja politik handlar inte bara om hur stor del av folks löner som går till skatt eller hur många procent som man får i sjukförsäkring. Man kan tro det när man hör dagens debatt. Det är inte bara transfereringar som det handlar om även om det är viktiga delar av ett anständigt samhälle.
I min värld handlar det inte bara om vem som ska ha den politiska makten utan också vem som ska ha den ekonomiska makten. Viktigt är att ha klart för sig kompasskursen….. Hvad vilja socialdemokraterna???
Men detta klarar man inte ut i en blog postning
19 Augusti, 2009
[...] upp med de liberala barnsjukdomarna och valde en socialistisk inriktning. Hjalmar Branting var socialist, ja uttalad marxist, inte “liberalt frisinnad” . Lustigt då att de antyds att [...]