27Feb

ROT och/eller RUT; Nej tack!

Av: Britta Sethson

Nån gång för länge sen beslutade man i partiet att offentliga sektorn inte längre skulle växa. På 80-talet tror jag det var. Kanske var det då som högersvängen började?

Då hade vi full sysselsättning i Sverige. Fler jobb i offentlig sektor skapade jobb också i privat. Men: i stället för att anställa fler i offentlig sektor så infördes ROT-avdragen. De som hade råd att betala för en renovering i huset fick en skattereduktion. De som bor i hyresrätt får inte del av detta. Nu har alliansregeringen infört RUT-avdragen. De som inte orkar städa huset eller hämta ungarna på förskola eller fritids kan få skattereduktion för kostnaden. Hej hopp så blev flyttstädningskostnaden reducerad till hälften. De som har höga inkomster har råd att utnyttja skatterabatten. De som inte har det så fett får klara sig ändå.

2009 gjordes skatteavdrag motsvarande åtta miljarder i Rut och i Rot av de tjugo procent i Sverige som tjänar mest. Mest var det ROT-avdrag det handlade om. Våra elinstallationer i vårt hus hör också dit. Hur mycket som fuskas här vet man inte. Materialkostnader förs upp på arbetskostnader och vips blir det ett större skatteavdrag.

Jag anser nog i likhet med Johan Ehrenberg (Efterarbetet, nr 6 sid 32) att det är fel väg att gå med skattesubventioner hos privatpersoner för att skapa nya jobb. Den politiken är borgerlig eftersom den inte fördelar samhällets resurser efter behov utan efter plånbok.

Pigdebatten som har rasat sen Annmari Paulson började diskutera den här modellen hamnar snett. Den riktar mer in sig på att ifrågasätta att någon kommer hem och städar hos någon; än vem som har störst behov av att få städat hemma. Jag menar att om man har råd att betala för hemhjälp så är väl det OK.

Men för dessa åtta miljarder kan man skapa ett större antal jobb i offentlig sektor dvs ca 20 000 stycken. Om man anställer de som går på a-kassa så minskar kostnaderna nån annanstans och det kan bli upp till tredubbling av siffran. I stället för att subventionera ett nytt kök i ett redan välutrustat hus så kan man renovera lasarett och skolor. I stället för att låta skattemedel subventionera städhjälp hemma hos någon som har råd med den tjänsten, kan man se till att mer personal anställs i äldreomsorgen etc

Sen var det det där med livspusslet. Ja, jag anser nog att vi måste börja prata om arbetstidsförkortning igen i partiet.

25Feb

Högerns valtaktik avslöjas i Umedebatten!

Av: Britta Sethson

I kväll lyssnade jag på debatt här i Umeå på Folkets Hus.

Det var Littorin och Österberg som möttes i en duell angående jobben. Bio Marx var fullsatt till bristningsgränsen. Roligt att så många kom till ett politiskt möte en vardagkväll i februari. Om det finns en sosse-adel i Umeå så var den där!

Det blev en bra och spänstig debatt. Österberg var tydlig och klar, tog många poäng och rev ner applåder efter varje inlägg. Han lyfte bland annat fram behovet av en vettig näringspolitik,  en bra utbildningspolitik och en verklig arbetsmarknadspolitik. Något som vi har saknat de senaste åren.

Vad gjorde då Littorin. Han skrämdes med miljöparti och vänsterparti och han försökte skrämmas med att en rödgrön regering skulle höja skatten. Någon egen politik presenterade han inte trots att han inledde med att säga att det var det som han ville göra. Överhuvud taget så verkade han rätt så mycket på defensiven. Han nickade och låtsades som om han tyckte likadant som Österberg. Att han och regeringen egentligen ville samma sak som (s) men kanske med lite andra metoder.

Det kommer nog också att bli högerns taktik. Att låtsas att man egentligen är för en socialdemokratisk politisk inriktning fast på deras eget sätt. Man får väl hoppas att väljarna är så kloka att de denna gång röstar på originalet. Och att vi ser till att förklara vilka tydliga skillnader som finns.

24Feb

En fjärt i universum sa Lars Lustig

Av: Britta Sethson

Regeringen föreslår att svenska universitet ska lägga studieavgifter på studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området. Universitetsdirektör Lars Lustig menar att det kommer att försvåra internationaliseringen av utbildningarna. Internationaliseringen tjänar två syften: att höja kvaliteten på utbildningen och öka förståelsen för andra länder och kulturer.

Regeringen vill spara 500 miljoner på den sk reformen och återför en del i form av stipendier på 60 miljoner från biståndsbudgeten. En fjärt i universum säger Lars L.

Designhögskolan tar emot toppstudenter från hela världen. Ingen vet vad som kommer att hända om avgifter införs. Tyvärr är jag inte säker på att vårt eget rödgröna regeringsalternativ tänker göra något åt detta vid ett maktskifte i höst.

Om detta har jag skrivit tidigare. här, här och även dagens Västerbottens Folkblad

24Feb

Mera om tågkaos

Av: Britta Sethson

Utmärkte Lars Boden skriver om tågkaos, snöfall och den hysteriskt marknadskramande alliansregeringen. Det finns inget som tyder på att alliansen har lärt sig något om dagens tågkaos.

Om alliansen får råda finns det all anledning att tro att det blir etter värre

23Feb

I morse trettio minusgrader..

Av: Britta Sethson

Känns lite som början av sjuttiotalet när vintrarna fortfarande var riktigt stränga och politiken fortfarande underbart befriad från nyliberala inslag. Är det ett järtecken månntro?

21Feb

Snökaos i marknadsliberalismens Sverige

Av: Britta Sethson

Taken rasar i södra Sverige. Tågen och bussarna ställs in och folk är arga.

Frågan är om detta är konsekvensen av marknadsliberalismen? Lägsta anbudet vinner och då fuskar man med byggnormen. Taken ska väl vara dimensionerade för att klara en meter snö! Det ska bli intressant att läsa boverkets rapport så småningom.

Här i Norra Sverige går ju tågen och bussarna som de ska. Varför kan man inte sköta snöröjning på vägarna i Södra landsändan. Kan det vara så att det råder vinstmaximering också där???

Om jag fick bestämma skulle jag vilja se en återgång till vägverkets egenregi och att byggnadsnämnderna ska kolla byggritningen innan det blev klarsignal för bygge.

20Feb

Lilla tiken är på löpen!

Av: Britta Sethson

Så kommer  de där veckorna som är så jobbiga för oss alla. Särskilt för alla hanhundarna i närheten. Lilla tiken har börjat löpa. Den här gången ska hon inte paras. Det går inte ihopa med mitt arbetsschema och inte heller med att jag ska jobba i valrörelsen.

Men nu kommer nästa löp nån gång augusti-oktober. Då kommer hon att få träffa den urtjusige Kozak från Polartassen. Så roligt det ska bli med valpar i huset.

18Feb

Hemma igen…

Av: Britta Sethson

Har varit några dagar i Dalarna på den årliga samojedträffen i Furudal

Det mesta som kunde gå fel gick fel. Hade inte ens lyckats få in medlemsavgiften till sphk till kennelklubben så jag hade kunnat vara med i nordiska samojedmästerskapet som vanligt. Men jag fick ändå några härliga dagar i fina spår med tre pigga hundar framför skidspetsarna i trojka.

Ett är då säkert. Jag kommer inte att missa valrörelsen som nu verkar dra igång för fullt. Nästa vecka har vi debatt i folkets hus: Torsdag den 25 februari kl 18.30. Debatt mellan Sven-Erik Österberg (s) och Sven Otto Littorin (m) på tema; Jobben.

Ska bli intressant i sanning. Eftersom moderaterna har börjat året med att förfalska siffror i arbetslöshetsstatisktiken är det bara att hoppas att svenerik är påläst. Viktigare än att slå motståndaren i huvet med siffror är ändå att han diskuterar med oss på ett tydligt sätt vilken politik som ska gälla efter valet i höst. återkommer om en vecka i denna fråga med en rapport-

11Feb

Frågan om arbetsmiljö…

Av: Britta Sethson

Läste just i ST-Press min fackföreningstidning att “antalet arbetsplatsbesök som genomförts av landets arbetsmiljöinspektörer har minskat med en fjärdedel sedan 2006, och inspektionerna har minskat med en femtedel. Orsaken är de kraftiga nedskärningarna på arbetsmiljöområdet. Antalet arbetsdagar för gruppen inspektörer har minskat med en tredjedel under perioden och administrationens arbetsdagar har i stort sett halverats”

Min slutsats är att såväl kvantitet som kvalitet har minskat drastiskt inom detta viktiga område. Det förefaller rätt så tydligt att det sk “nya arbetarpartiet” inte tycker att arbetsmiljön är särskilt viktig. Ett tydligt exempel på detta är att alliansregeringen tog bort det statliga stödet för vidareutbildningen av LO-förbundens skyddsombud i budgeten för 2007. Det har sannerligen märkts.

Jag ger er ännu en dikt av Stig Sjödin; Han skrev den till träindustriarbetareförbundets kongress 1974

Röst ur bullret

Det föresvävar mig
att om min röst kunde skära genom bullret,
genom de vinande ljuden från kapklingorna.
genom bearbetningsmaskinernas olika visslingar,
kutterhyvlarnas morrningar,
det högfekventa ljud som uppstår när trä möter stål,
de ljud som någon här på verkstan kallade ljudskräp
och som jag hört en tekniker benämna ljudsopor,avfall,
alltså sågramarnas ljudliga juckande,
hyvleriernas skrikiga sopraner,
flishuggarnas blandning av åska och blixt,
om min röst kunde genomtränga denna kakafoni
och förmedla visslingar, brak, smällar, knatter,
så att de borrade sig in med full styrka
till de vetenskapliga institutionerna,
så skulle apparaturen där få frossa
och sprängas på samma sätt,
som glas av kristall lär dö av tonen från en hög violin.
Satte man en människa i koncentrationen
av alla ljud som omger mig
skulle hennes skelett brytas ner på några  sekunder.
Bullret måste angripas vid källan.
Vi är många i vår bransch,
som inte längre hör mygg eller fågelsång.
Vi kommer från sågverken, från husfabrikerna
från de sex hundra industrier som gör möbler,
från snickerierna som gör dörrar, karmar, fönster,
vi kommer från tapetserarverkstäderna
hyvlerierna, brädgårdarna, boardfabrikerna,
från timmerupplag, barkhus, barkmaskiner
som dundrar alldeles förbannat, flishuggar,
som sällan viskar.
det är vi som ser till att mahognyn glänser
på ditt bord, vi i fanerfabrikerna.
Det finns enstaka bildhuggare bland oss
och intarsiakonstnarer, båtbyggare, inredare.
I dag sysslar många med plast.

Vi kan säga det med en gång,
så att det blir tydligt och klart vad vi tycker.
Vi tycker inte om buller, inte om gifter,
vi vill inte förlora fingrar eller andra delar av kroppen
Vi vill inte ha eksem.
Vi vill orka med ända till pensionen,
för vi är inte rädda för att arbeta.
Många av oss blir av med hörseln.
Det är så i vårt arbete.
Det vill vi ändra på.

*******

Om man vill förändra en dålig arbetsmiljö till en bättre är ordentliga arbetsmiljöinspektioner och välutbildade skyddsombud kraftfulla redskap. Man undrar vad syftet har varit med alliansregeringens politik inom detta område. Att finansiera skattesänkningar??? Arbetsmiljön var väl inte så viktig i den prioriteringen.

9Feb

De kallar sig det nya arbetarpartiet…

Av: Britta Sethson

…men de vet inte vad en arbetare är. Inte kroppsarbetets villkor heller för den delen. Ingen glömmer väl hur Edvard Unsgaard utryckte sin uppfattning om arbetslinjen.

Jag vill ge er ännu en dikt av Stig Sjödin från hans diktsamling Förklaringstapet som gavs ut 1977. Han kände kroppsarbetarens villkor av egen erfarenhet.

En del nätter vaknar jag av lyftpojkens skrik,
det ekar under de svarta takskeppen
Ett illrött rör klämmer fast honom
mot valsstolen,
och hans smärta skär igenom mig
ännu efter fyrtio år.
Jag kan göra bara en sak
med detta rop ur smärtans avgrund.
Låta det rinna ut i språkets formar
såsom tackjärnet kväller ner i sina.
Så att dess eld blir närvarande,
så att det står tydligt fram för var och en:
Kroppsarbete betyder att man betalar
med sin kropp för att få lön.
Detta är kontentan av allt kroppsarbete
och av lyftpojkens skrik.
Sedan får du göra vad du vill
av begreppet arbetets ära.

******

Ja, jag vet att jag inte sysslar med kroppsarbete. Men det jag vet är att farfar min, Per August, arbetade som värmare vid stora stångjärnshammaren vid Sandvikens Jernverk. En nyårshelg i slutet av 20-talet kom inte hans arbetskamrat till skiftet. Min farfar var inte längre så ung. Han gjorde två mäns arbete där på natten. Det var ett tungt arbete för två personer och orimligt tungt för en. Han blev sjuk av arbetet och avled en tid in på det nya året. Han fick betala för lönen med sitt liv.