Högerns valtaktik åter tydlig

I dag hade vi liten fest på jobbet eftersom Anita har gått i pension och hon och vi andra som jobbat nära henne bjöds på lite middag av institutionen. En av mina bordsgrannar hade varit och lyssnat på Anders Borg när han var här och föreläste för lite sen.

****

Någon i publiken i Aula Nordica hade ställt frågan på slutet av “föreställningen” om högern hade för avsikt att avskaffa den allmänna skattefinansierade sjukvården.

Nej sa Anders Borg. Grunden och ramarna skulle alltid vara skattefinansierad och för alla, men sen kunde han tänka sig att se lite privata initiativ.

“Du låter ju som en socialdemokrat” utbrast frågeställaren och Borg sa inte emot.

Samma tanke slog mig nu, som när jag för ett tag sen var och lyssnade på debatt mellan Littorin och Österberg. Littorin sa då att han och Österberg egentligen ville samma sak och Österberg slog ifrån sig.

Högern kommer i denna valrörelse att lägga sig skenbart så nära socialdemokratin som möjligt för att inte skrämma bort väljare. Då gäller det att att ta debatten och påvisa att detta är ett kvalificerat falskspel.

Vore intressant om det är någon mer som gjort samma reflektion……

Nostalgitripp i tanke och tid till Kungsberget, Järbo.

För väldigt många år sen….. Det måste ha varit på 30-talet då ett gäng unga grabbar från Sandviken som var väldigt sportintresserade startade en orienteringsklubb som naturligtvis hette Sandvikens Orienteringsklubb, SOK. De flesta arbetade på Sandvikens Jernverk. De tyckte också om att åka skidor och då helst utför. Några snoråkare var de inte!

De hittade till Kungsberget någon mil norr om Sandviken och gjorde i ordning en slalombacke där. De byggde också en stuga som kallades SOK-stugan och de skaffade en buss så de kunde åka dit så ofta de ville. Bussen använde de också för att åka till Grövelsjön på påskarna. De hade en bastu nere i bäcken och dit for de och snyggade till sig efter att ha varit ute i backarna på vintern eller i skogen på sommaren. Backen höll de uppe själva genom att trampa till snön upp och ner. Liftar fanns inte då utan det var att saxa uppför backen efter varje åk. En av killarna var min pappa Eric. Han åkte där i backen som en kung på sina långa full-hickory skidor. Ja, de var gott och väl över två meter.

När de hade åkt sig trötta och stod där uppe på toppen av berget så var det störtloppsbanan genom skogen till stugan som gällde. Konstigt nog hörde jag aldrig talas om att någon skulle ha brutit armar och ben på vägen ner.

Nu ser det ut så här i Kungsberget. Det hade nog de unga vännerna aldrig kunnat drömma om när de satte igång med sina olika projekt där vid berget.

Apropå alliansen och deras misslyckade jobbpolitik; Boden skriver: Lögn eller gissning!

Alliansen har visat sig tomhänt i jobbpolitiken. Det som var deras viktigaste valfråga. Nu har de bara verklingslösa subventioner att komma med; typ: sänkta arbetsgivaravgifter, jobbskatteavdrag och subventioner via RUT. Det är tveksamt om dessa insatser ger mer än marginella resultat, De eventuella nya arbetstillfällena blir också riktigt dyra, runt en miljon per styck. Läs mera i Folkbladets ledare i dag.

Angeläget upprop om Svenskt Visarkiv

Fick det här i mailen från syrran nyss!

Vidarebefordrar direkt!

*************

I den nya utredningen ” I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musik” (SOU 2010:12) föreslås förvånansvärt nog att Svenskt visarkiv ska upphöra som egen enhet och att personalen istället ska ägna sig åt olika former av allmän dokumentation av musik, teater och dans.

Detta kommer att innebära sämre service, minskade möjligheter till fördjupning, utgivning, tillgängliggörande av samlingarna osv.

För de små genrerna folkmusik och jazz blir detta ett väldigt hårt slag eftersom dessa delar av musiklivet redan idag har en svag institutionell förankring. Svenskt visarkiv har i snart 60 år byggt upp ett förtroende hos musiker, spelmän, forskare och en intresserad allmänhet, som är vana vid god service från kunnig personal.

Vill du vara med och protestera mot detta korkade förslag, som ingen i musiklivet har efterfrågat?

Läs mer och skriv under Uppropet: Rädda Svenskt visarkiv

Gå med i Facebookgruppen:

Sprid gärna detta till alla som du tror vill hjälpa till: spelmanslag, musiker, folkdanslag, vänner, studenter, kulturintresserade, kollegor, grannar, busschauffören och mormor!

Tack!

För Aktionsgruppen för Svenskt visarkiv
Nils och Olof Andersson

Folkpartiets skolpolitik är inte liberal; tvärtom!

Fortsätter och läsa lite i årets första nummer av Pedagogiska Magasinet.

Johan Ernestam är liberal debattör och har suttit i förbundsstyrelsen i Liberala Ungdomsförbundet. Nu är han besviken och gör ett inpass i PM.

Han säger bland annat:

* En socialliberal politik bör ha som grund att alla människors livschanser ska vara så stora som möjligt. Men den skolpolitik som Folkpartiet bedriver i dag går närmast i icke-liberal riktning. Den minskar i stället många människors livschanser och möjligheter.

* Ett samhälle där alla positioner i realiteten är öppna för alla är en utopi. Men för att en politik ska kunna kallas för socialliberal bör den öka dessa möjligheter i stället för att minska dem.

* Sverige saknar- tyvärr - ett parti som sätter liberalismen främst. Folkpartiet har i stället utvecklats till ett intresseparti för den utbildade medelklassen.

******************************************

Det känns lite sorgligt faktiskt att det blivit så här. För hundra år sen stred ju liberaler och socialdemokrater tillsammans  för en allmän folkskola. Liberalen Fridjuf Berg gick i första maj tåg och demonstrerade för den saken. Sen tog läroverksliberalerna över och tanken på en enhetsskola försvann bra länge.

Intressant läsning är det i alla fall i PM 2010:1.  Den som har möjlighet att gå på bibblan bör kanske göra det!

Ny läroplan i Skottland; Färre nationella prov

Läser med intresse Pedagogiska Magasinets första nummer för året.

När Skottland fick eget parlament och självstyre 1999: Inleddes en nationell debatt om skolan tillsammans med elever, föräldrar, lärare, arbetsgivare och fackföreningar. Inspirationen kom från modern pedagogisk forskning i bland annat London och på Harvard universitetet i USA.. Det tog tio år men nu är man framme. En ny läroplan lanseras.

Till grund ligger ett antal viktiga kriterier för framgångsrikt lärande

1) Lärandet ska sättas in i en kontext. Inte lära sig utantill till ett prov utan att faktiskt förstå varför man ska lära sig något

2) Mer effektivt än betyg är att få lärandet bekräftat, oavsett om kommentarerna kommer från läraren eller andra elever

3) Att få till stånd en aktiv dialog i klassrummet genom att skapa ett kreativt och bejakande klimat

4) Att fokusera på att eleverna har förmåga att förstå saker på djupet och därmed bibehåler sin aptit på att lära sig nytt är viktigare  än att de har ytliga faktakunskaper

5) Betydelsen av lärande genom lek understryks och införs i de lägre åldrarna

Nyckeln till framgång är de färdigheter eleverna får snarare än att de gör bra ifrån sig på prov

En av rektorerna, John Campell, säger: I stället för att mata trettonåringar fulla med fakta handlar det om att utbilda dem till ansvarsfulla medborgare. För mig är principen att engagera unga personer så att de trivs med sin skolgång allra viktigast

Kemiläraren Shona Wallece säger: Det är viktigt att många av de stora proven slopas. Frånvaro av stora nationella prov innebär att jag får mer tid över till undervisning. För hennes elever innebär det att de inte kommer att testas för vidare studier förrän de är fjorton år. Innan dess är undervisningen konstruerad för att ge erfarenhet i ämnet.

I Sverige gör vi tvärtom. Inför betyg i lägre åldrar och fler nationella prov.

Lars Bodens ledare i dag;Det stinker om avdragen

ja det här med rot och rut kan man säga en held del om

Lars Boden gör det väldigt bra måste jag säga

läs hans ledare

När kartan inte stämmer överens med verkligheten….

….då håller alliansen fast vid kartan

De trodde inte att de som har varit långtidssjuka faktiskt var sjuka på riktigt. Det stämde inte med deras underförstådda skröna: de är lata människor som ligger samhället till last.  Med lite pisk ska de väl släpa sig till arbetsförmedlingen och få sig ett jobb. Nå, men då får de gå på soc då för att klara vardan.

Så får kommunerna bidra till finansieringen av skattesänkningarna för de som är friska och har ett jobb.

Hur mycket investeras det i banhållning?

Med anledning av en tidigare bloggpost kom jag in i en diskussion om vem som satsar mest på banhållning. Eftersom jag inte kan det där i huvudet så skickade jag vidare frågan till en riksdagsledamot från Västerbotten som är suppleant i trafikutskottet. Han lämnade vidare till politiske sekreteraren i trafikutskottet; Tore Englen. Han skriver så här:

” De höga siffrorna för 2008 förklaras huvudsakligen av den så kallade närtidssatsningen, d v s en tillfällig konjunkturåtgärd. Sammantaget, om man ser till hela planperioden 2010-2021, så har regeringen ökat på underhållsinvesteringarna ordentligt (+30 procent). Fast det är möjligen bedrägliga siffror. De ökade underhållsinvesteringarna måste ses i ljuset av att trafiken ökat markant, + 30 procent mellan 2004 och 2008. Vidare har regeringen gjort mycket lite för att öka kapaciteten i systemet, vilket är järnvägens verkliga akilleshäl.

Jag har ingen sammanställning av det statsfinansiella utfallet de senaste tio åren när det gäller investeringar i järnvägsnätet. Däremot har vi låtit riksdagens utredningstjänst jämföra den planeringsram som vi tog beslut om 2004 med den ram för perioden 2010 - 2021 som den nuvarande regeringen ansvarar för. Denna jämförelse gav följande vid handen:

Våra planerade järnvägssatsningar för perioden 2004-2015 låg på mellan 155 och 192 mdr kr i dagens penningvärde, där det senare värdet representerar en uppräkning enligt den faktiska byggkostnadsutvecklingen och det förra en uppräkning enligt konsumentprisindex. Detta ska jämföras med regeringens planerade järnvägsinvesteringar perioden 2010 – 2021 på omkring 173 mdr kr. I absoluta tal ligger alltså järnvägsinvesteringarna i stort sett kvar på samma nivå som under vår tid i regeringsställning. Men, och detta är ett viktigt men, de minskar sannolikt kraftigt i förhållande till trafikutvecklingen.

****

Ser alltså ut att vara så där jämt skägg men utan uppräkning för ökad trafikmängd eller ökade byggkostnader. Och med tanke på årets tågkaos är det för lite.

Svar från Johan Ehrenberg ang vad arbetslösheten kostar

Fick i dag ett svar från Johan om vad arbetslösheten kostar. Hade ju en längre diskussionen om detta på förra bloggposten. Återger i sin helhet Johans svar:

******

Vi har fler beräkningar kring detta i ekonomihandboken, men enkel
huvudräkning går också bra.

Ett jobb kostar ca 400 000. 8 miljarder kr ger då 20 000 jobb.

Kostnaden för att ha människor arbetslösa är  minst 80-90% av kostnaden att
istället anställa. Eftersom borgarna infört nya regler med sänkta
ersättningar så räknar vi lågt med att kostnaden istället är 70% jmf med
anställning. (Detta är väldigt lågt räknat, jag har dock vant mig vid att
det är bättre att räkna lågt när man vill visa positiva effekter, än
tvärtom. Räknar vi in utslagningskostnaden, sjukdom osv så är kostnaden för
en arbetslös jmf med att anställa snarare 100% ).

Du får då i den försiktiga beräkningen en nettokostnad jmf med att folk är
arbetslösa på ca 120 000 kr per år. (30% av 400 000)
Att förvandla en arbetslös till arbetande kostar alltså 120 000 kr.( Inte
400 000 kr) för det offentliga.

Summan 8 miljarder räcker då till ca 60 000 jobb. (snarare 67 000).

Som alltid handlar det om att man inte skiljer på olika utgiftsposter utan
räknar samman arbetslösas kostnader för samhället med den summa man vill
satsa. I detta fall 8 miljarder från ROT avdragen.

Mvh

Johan

PS Huruvida A-kassan går med plus har inget med det här att göra. Om
A-kassan går med överskott eller inte handlar om vi betalar int för mycket
eller för lite till försäkringen. Det förändrar inte samhällets kostnader
för en arbetslös. Det är bara ett annat sätt att betala den arbetslöse.
Kostnaden för en arbetslös är konstant oberoende om pengarna kommer från
skatt i form av försäkringsavgift eller i form av inkomstskatt…

*****

Så var det med det

Själv är jag nöjd med hans uträkning och förklaring och om någon vill diskutera detta så ta den gärna med honom direkt. 60 000 nya jobb i offentlig sektor till ingen kostnad alls där man kan fördela efter behov känns betydligt mer viktigt än att folk kan kakla om sina badrum till en billig kostnad.